Registrera dig och få ut ytterligare av mognadstestet genom best practice-jämförelse och rekommendationer! Om du också fyller i bokkoden får du tillgång till fler case och övningar.
Innehåll: Beskrivning av de tre faserna för hur digital teknik skapar nytta för verksamheter.
Källa: DigJourney
Ett sätt att se på digitaliseringen är utifrån hur digital teknik används för att skapa värde i verksamheter. Vi delar in detta i tre faser som bygger på varandra. Dessa är: Digitisering, Digitalisering och Smartifiering.
I dagligt tal refererar vi ofta till alla tre som digitalisering, men utifrån syften som affärsutveckling, innovation och omvärldsbevakning kan det vara användbart att kunna separera de tre faserna.
Utifrån affärsutveckling, innovation och omvärldsbevakning kan det vara användbart att kunna separera digital tekniks tre faser
Som tidigare nämnts så handlar digitisering främst om att göra analog information digital. Till exempel att erbjuda en broschyr som en PDF på en webbsida, eller en fysisk bok som en e-bok istället. Fördelar med digitisering är bland annat att det ökar effektiviteten genom att informationen blir lättare att bearbeta, sprida och även att söka igenom.
Digitisering är ett viktigt första steg inom en verksamhets digitala utveckling och något som vi idag ofta tar för givet. Ofta är olika system och tjänster separerade och fungerar självständigt från varandra vilket minskar värdeskapandet.
Digitalisering är ett större kliv, där informationen inte bara blir digital och där befintliga processer ersätts av likadana processer fast digitala. Här utgår vi istället från de fördelar digitaliseringen har och skapar nya sätt att göra saker på. Vi förändrar HUR vi jobbar och med VEM. Förbättringen kan innebära att det blir billigare, enklare, snabbare, bättre kvalitet eller något annat som ger mervärde. Olika verktyg och tjänster kopplas samman vilket gör att tjänsterna nyttjar kraften av ett nätverk där tex. en förbättring i en tjänst också skapar en förbättring för alla tjänster som är uppkopplade mot den.
Många av de digitala verktyg och tjänster som idag används är resultatet av digitalisering och genom detta förändras arbetsmetoder och processer på många olika sätt. Företag har till exempel möjligheten att att analysera data och information som de samlar in, som möjligheten att få feedback av användare på sin webbsajt eller att analysera användningen av uppkopplade produkter. Denna data används i sin tur för att skapa lärande såväl för företaget som för kunderna som ofta också får ta del av datan.
För att exemplifiera den här nivån av digitalisering behöver man inte gå längre än till verktyget Zoom, som de flesta är mycket mer bekanta med nu än för två år sen. Här kan man samtala, brainstorma, hålla föreläsning och så vidare. Det går att skicka dokument och länkar, räcka upp handen digital och hålla konversationer i mindre grupper, allt utifrån behovet i stunden. Det går också få rapporter med data på genomförda möten.
Smartifiering är den tredje fasen där den digitala tekniken möjliggör skapandet av en digital verksamhet där affärsmodellen är helt anpassad efter den logik som digitaliseringen fört med sig.
En ny spelplan uppstår och en bransch kan helt förändras, eller en helt ny bransch uppstå. Företag i denna fas agerar ofta i öppna digitala ekosystem där olika aktörer tillsammans skapar bättre erbjudanden gentemot kunderna. Ett exempel på detta är Google Play eller Apples Appstore där Apple och Google har byggt ekosystem där andra företag än de själva står för merparten av tjänsterna.
I denna fas går tekniken mot att vara mer automatiserad, självlärande och autonom. Smartifiering kan ske i enskilda delar av en verksamhet eller på enstaka områden, men förändringen blir så grundläggande att en ny typ av värde och samverkan uppstår. Exempel kan man se hos aktörer inom hälso- och vårdssektorn går från att vårda sjuka till att istället jobba mer med hälsa och förebyggande åtgärder. Dessutom allt mer anpassat efter enskilda individer.
En viktig förutsättning för smartifiering är alltså en ny typ av öppna samarbeten och delning av data med fokus på att skapa värde för målgruppen (och andra branschaktörer). Tjänster som bygger på blockkedjan tillämpar smartifiering, en teknik som bygger in tillit, verifierbarhet, spårbarhet och även transparens – områden som är grundläggande för att affärer ska ske och som historiskt krävt mellanmänsklig kontakt. Det börjar alltså bli möjligt att ingå avtal med någon helt okänd på andra sidan jorden och med hjälp av blockkedjan veta att villkoren för avtalet kommer uppfyllas. Tillämpningar av blockkedjor har vi bara sett början av men redan har de lett till förändringsvågor som kryptovalutor, smarta kontrakt, NFTer (Non-fungible tokens) och DAO (Decentralized Autonomous Organizations) att undersöka och förhålla oss till i våra verksamheter.
