Introduktion av Nationalencyklopedin – tålmodighet och transformation

Det var fritt fall när Wikipedia och Google började ta fart.

– Hubert Kjellberg, vd

Om vi säger Nationalencyklopedin. Vad tänker du på då? Chansen är stor att det som ligger närmast till hands är det digra bokverk på 20 volymer som fanns i många svenskars bokhylla för något decennium sedan. Det du sannolikt inte känner till är att det är rätt långt från var de befinner sig idag. Få har gjort en så stor och lång resa i digitaliseringens fotspår som Nationalencyklopedin och väldigt få känner till den. Det senare vill vi bidra till att ändra på.

Året var 1980 och riksdagen hade fastslagit att Sverige behövde en nationell encyklopedi för att, som den statliga utredningen hette, gå “Mot bättre vetande”. Flera förlag var intresserade och först 1985 var upphandlingen klar och det stod klart att bokförlaget Bra Böcker gick segrande ur striden. Det var starten på ett jätteprojekt som landade i 172 000 uppslagsord fördelade på 20 band. 1989 kom det första bandet och 1996 det tjugonde. Nationalencyklopedin  (nedan kallat NE) var ett faktum och det blev en jätteframgång som sålde miljontals böcker och omsatte miljarder. 1996 var CD-ROM en populär bärare av multimedialt innehåll och det beslutades att NE skulle ges ut i det nya digitala formatet vilket skedde 1997. Redan ett år senare var det dags för nästa skivburna encyklopedi när NE som DVD släpptes. I slutet av 90-talet hade internetkonsumtionen börjat ta fart på allvar och i maj 2000 släpptes första versionen av NE på webben. Affärsmodellen för NE vid denna tidpunkt var huvudsakligen betaltjänster mot konsument och distributionen skedde alltså på ett antal olika sätt; böcker, cd-rom, dvd och internet. En sårbar affärsmodell skulle det visa sig. Runt samma tid började försäljning av NE som bok minska. En minskning som eskalerade i och med webb 2.0s utbredning. En utbredning som bland annat förde med sig Wikipedia som lanserades i januari 2001 (för övrigt knappt 8 månader efter NE lanserades på webben). Hubert Kjellberg, vd på NE skräder inte med orden; “Det var fritt fall när Wikipedia och Google började ta fart”.

Vad Nationalencyklopedin är idag

Mörkret la sig alltmer runt NE åren som följde. Att från detta läge kunna ta sig tillbaka till att idag ha en hälsosam affär med en väldigt god lönsamhet, om än med mindre omsättning än tidigare, är imponerande. En omställning få klarar av. NE har i det tysta förändrats och är idag, till stora delar, ett helt nytt bolag och har bland annat cirka 200 av landets 290 kommuner som kunder. NE har också förvärvat Brockhaus, ett av världens äldsta förlag, från den globala mediekoncernen Bertelsmann för att expandera inom digital undervisning i de tysktalande marknaderna.

Hur skulle du beskriva NE för de som fortsatt tänker på det gamla uppslagsverket?

“Idag är NE primärt en B2B-verksamhet och vi ser oss själva som ett kunskaps- och utbildningsföretag som bland annat säljer webbaserade och faktagranskade kunskapstjänster (däribland faktatjänster, ordböcker och digitala läromedel i olika ämnen)  till skolor, företag och myndigheter” berättar Hubert. “Vi har fortsatt konsumenter som en del av vår målgrupp men det är en verksamhet som minskar löpande och idag har vi 15 000 betalade konsumenter på NE.se, som bland annat erbjuder ett internetbaserat uppslagsverk.”

Videoexempel på det transformerade NE

Viktigaste lärdomarna

Hubert, som togs in för att få NE att ta en ny riktning, har varit på NE sedan början av 2011. Vi bad honom lyfta några av de saker han lärt sig för att få stora förändringar att hända:

• För att göra en så stor förändring som NE gjorde måste styrelsens fulla mandat finnas. Det är oerhört viktigt då förändringar tar tid och det kan dröja innan resultaten låter visa sig.
• Det är ofta nödvändigt att byta ut ledningsgrupp och en del anställda för att få nytt blod, ny energi och nya tankar.
• Takten i förändring är svår. Hur får man den att ske i rätt takt? Sett i efterhand tycker Hubert att det var bra att det blev en rivstart. Efter första fasen däremot gick det lite för snabbt och ambitionerna lades för högt för organisationen att kunna leva upp till dem.  
• Vikten av att hålla kvar i en strategi och affärsmodell man tror på. I början var det få i organisationen som höll med Hubert om strategivalet, mycket på grund av företagets dåvarande kultur och fokus. Trots det höll han kvar vid strategin och det visade relativt snabbt sig vara rätt och organisationen står nu bakom honom.  

Foto och video: NE

______

Läs mer om NE

NE – från papper och b2b till digitalt och b2b

NE – en affär i fritt fall ger ett stort behov av visioner